Possesed eller övertagen av en energi

Att bli övertagen eller possesed av en energi, är vanligare än vad vi kan tro.

Många som upplever ett tillstånd av förlorad egen kontroll i det egna systemet.

Kroppen
Den fysiska kroppen är den materiella aspekten av en individ som omfattar alla biologiska
strukturer, system och organ som möjliggör liv och funktion. Det fungerar som det kärl
genom vilket människor interagerar med och upplever den fysiska världen.

Här är några viktiga aspekter och anledningar till varför den fysiska kroppen är viktig:

Biologiska funktioner:
Den fysiska kroppen är ett komplext nätverk av system som arbetar tillsammans för att utföra
viktiga funktioner som andning, matsmältning, cirkulation, immunsvar och reproduktion.
Dessa funktioner är nödvändiga för överlevnad och underhåll av livet.

Sensorisk uppfattning:
Kroppens sensoriska organ, inklusive ögon, öron, näsa, tunga och hud, tillåter människor att
uppfatta och tolka sin miljö. Dessa sinnen spelar en avgörande roll för att samla information
och uppleva världen omkring oss.

Rörelse och rörlighet:
Muskuloskeletala systemet ger ramen för rörelse och funktioner. Muskler, ben och leder gör
det möjligt för människor att gå, springa, ta tag i föremål och utföra ett brett spektrum av
fysiska aktiviteter.

Interaktion med miljön:
Den fysiska kroppen gör det möjligt för individer att interagera med sin omgivning,
manipulera föremål och delta i aktiviteter som stöder deras dagliga liv och personliga tillväxt.

Uttryck och kommunikation:
Kroppen underlättar icke-verbal kommunikation genom gester, ansiktsuttryck och
kroppsspråk. Det gör det möjligt för individer att förmedla känslor, avsikter och tankar till andra.

Känsla av själv och identitet:
Den fysiska kroppen är nära knuten till en individs känsla av själv och identitet. Det formar
hur människor uppfattar sig själva och hur de uppfattas av andra.

Erfarenhet och känslor:
Kroppen spelar en roll i upplevelsen av känslor och uttryck. Fysiologiska svar, såsom
hjärtfrekvensförändringar och hormonella fluktuationer, är kopplade till känslomässiga
tillstånd.

Lärande och kunskapsförvärv:
Hjärnan, en central del av den fysiska kroppen, ansvarar för kognitiva funktioner, minne,
inlärning och informationsbehandling. Det gör det möjligt för individer att förvärva kunskap
och engagera sig i intellektuella sysslor.

Hälsa och välbefinnande:
Att upprätthålla en hälsosam fysisk kropp är avgörande för det allmänna välbefinnandet.
Regelbunden motion, rätt kost och tillräcklig vila bidrar till fysisk hälsa, vilket i sin tur kan ha
positiva effekter på mentalt och emotionellt välbefinnande.

Andliga och filosofiska perspektiv:
I olika andliga och filosofiska traditioner betraktas den fysiska kroppen ofta som ett kärl för
medvetande eller ett sätt att uppleva världen. Begreppen kropp-själ-anslutning och holistisk
hälsa betonar samspelet mellan de fysiska och mentala aspekterna av mänsklig existens.
Sammanfattningsvis är den fysiska kroppen nödvändig eftersom den utgör grunden för
mänsklig erfarenhet, interaktion och existens i den fysiska världen. Det är genom kroppen
som individer engagerar sig i sin miljö, lär sig, växer, kommunicerar och uttrycker sig.

Att upprätthålla en hälsosam och funktionell fysisk kropp är grundläggande för att leva ett
meningsfullt och meningsfullt liv.

Själen:
Begreppet själ är djupt rotat i olika andliga, religiösa och filosofiska traditioner. Det ses ofta
som den icke-fysiska, eviga essensen hos en person som överskrider den fysiska kroppen och
är förknippad med egenskaper som medvetande, självmedvetenhet och inre väsen.

Själens natur:
Själens natur varierar mellan olika trossystem. I vissa religiösa traditioner anses själen vara
gudomlig och odödlig, existerande före födseln och fortsätter efter döden. I andra filosofiska
perspektiv kan själen ses som en individs kärnidentitet och medvetande.

Syfte och mening:
Själen är ofta förknippad med ett djupare syfte och mening i livet. Det tros vägleda individer
mot tillväxt, självupptäckt och uppfyllande av deras unika potential.

Själens utveckling:
Begreppet själens utveckling är framträdande i många andliga och metafysiska traditioner.
Det tyder på att själen genomgår en process av tillväxt och utveckling under flera livstider
eller existensstadier. Denna utveckling syftar ofta till att uppnå högre nivåer av medvetande,
visdom och andlig upplysning.

Karma och reinkarnation:
Vissa trossystem föreslår att själen genomgår en cykel av födelse, död och återfödelse
(reinkarnation) tills den når ett tillstånd av andlig perfektion. Omständigheterna och
upplevelserna i varje liv tros påverkas av karma, de kumulativa effekterna av tidigare
handlingar.

Självförverkligande:
Att utveckla själen innebär ofta en resa av självförverkligande och självmedvetenhet. Denna
process kan innebära att utforska sina övertygelser, värderingar och innersta önskningar, samt
att ta itu med olösta problem och trauman.

Andliga metoder:
Många andliga metoder, såsom meditation, mindfulness, bön och medkänsla, tros hjälpa till
med själens utveckling. Dessa metoder tros hjälpa individer att ansluta sig till sina inre jag,
odla dygder och utveckla en djupare förståelse av existensen.

Lärande och tillväxt:
Utmaningar och svårigheter i livet ses som möjligheter för själen att lära sig och växa. Dessa
erfarenheter kan leda till större motståndskraft, empati och ett bredare perspektiv på livet.

Transcendens:
Själens utveckling innebär ofta att överskrida egodrivna önskningar och fasthållanden. Detta
kan leda till en större känsla av inre frid, harmoni och en koppling till något större än en själv.

Enhet och sammankoppling:
Många andliga traditioner betonar sammankopplingen av alla själar och alla livsformer. När
själen utvecklas kan det finnas ett ökat erkännande av denna enhet och en känsla av ansvar för
andras och planetens välbefinnande.
Det är viktigt att notera att begreppet själ och dess utveckling varierar mycket mellan olika
kulturer, religioner och trossystem. Medan vissa individer finner djup mening och vägledning
i dessa begrepp, närmar sig andra livet från ett mer sekulärt eller ateistiskt perspektiv. Resan
att utveckla själen är en djupt personlig och filosofisk utforskning som kan leda till en större
förståelse för sig själv, världen och ens plats i den.

Kroppen är en enhet för att vi skall kunna befinna oss här på jorden, ungefär som en farkost.
Själen är dess förare.
När vi väljer kropp så är det mycket som är beroende på vad vi skall lära oss i det här livet.
Kroppen är en viktig del i vår utveckling. Själen bär även med sig minnen och inlärda delar
från tidigare vistelser på jorden. Många gånger så används dessa referenser som ett facit till
händelser i nuvarande livstid. Detta kan ställa till med problem i kroppen, både fysiskt och
psykiskt. Det finns inga genvägar för att hitta lättare in eller ut ur livet, allt följer en ordning,
precis som när vi föds.

Så vilka delar är det i kroppen som behöver fungera för att vi ska kunna göra oss redo för att
leva fullt ut och tillslut vara redo att lämna livet på ett bra sätt.

LEVA – LIVET
Att leva "fullt ut" kan hänvisa till att

leva ett liv som är fullt engagerat, autentiskt och anpassat
till dina värderingar och önskningar. Det handlar ofta om att anamma en helhetssyn på livet,
där du prioriterar olika aspekter av ditt välbefinnande och strävar efter en känsla av
tillfredsställelse och mening:
Autenticitet: Att leva helt innebär att vara sann mot dig själv och omfamna din unikhet. Det
innebär att släppa samhällets förväntningar, bedömningar och press, och istället uttrycka dig
autentiskt i alla aspekter av livet.

Besatt eller övertagen

En besatt person beskrivs vanligtvis som någon vars kropp eller sinne tros ha tagits över eller kontrolleras av en extern, vanligtvis illvillig, enhet. Besatthet diskuteras oftast i religiösa eller andliga sammanhang, där man tror att en demon, ande eller annan övernaturlig varelse bor i personens kropp och påverkar deras beteende, känslor och tankar.

Förklaringen till besatthet varierar beroende på kulturella, religiösa och psykologiska perspektiv.

Religiös förklaring

Demonisk besatthet:

I många religiösa traditioner, särskilt inom kristendomen, islam och vissa former av inhemska trosuppfattningar, tillskrivs besatthet demoniska enheter. Tron är att onda andar eller demoner kan invadera en persons kropp och få dem att agera på sätt som är skadliga, oberäkneliga eller i motsats till deras vanliga beteende.

Kristendom:

Inom kristendomen, särskilt inom katolicismen, tror man att besatthet sker när en demon eller får kontroll över en persons kropp.

Det ses ofta som ett resultat av synd, andlig svaghet eller att vara påverkad av ockulta metoder.

Personen kan förlora sin autonomi och uppvisa beteenden som att tala på främmande språk (glossolalia),

våldsamma utbrott eller uppvisa kunskap som de normalt inte skulle kunna ha (t.ex. att känna till dold eller avlägsen information).

Islam:

I islamisk tro tillskrivs besatthet ofta jinner, övernaturliga varelser gjorda av rökfri eld.

Jinn kan besätta en person av olika anledningar, såsom hämnd eller illvilliga avsikter,

vilket leder till förändringar i beteende eller fysiska lidanden.

Inhemska och shamaniska övertygelser:

I olika inhemska traditioner kan besittning ses som ett övertagande av andar, antingen förfäder eller illvilliga,

som påverkar personens beteende. Vissa shamaner eller andliga ledare utför ritualer för att driva ut dessa andar.

Tecken på besittning (religiöst perspektiv)

Beteendeförändringar:

Plötsliga, extrema personlighetsförändringar, såsom våldsamma utbrott, fult språk eller antisocialt beteende.

Fysiska förändringar:

Förvridningar, ovanlig styrka eller smärta utan uppenbar orsak.

Talar på okända språk:

Den besatta personen kan tala i tungomål eller språk som han eller hon aldrig har lärt sig, vilket ofta anses vara bevis på övernaturligt inflytande.

Aversion mot heliga föremål:

Intensiva reaktioner (t.ex. rädsla, raseri eller fysiskt obehag) när de utsätts för religiösa föremål, såsom kors, vigvatten eller skrifter.

Onaturlig kunskap:

Att visa kunskap om händelser eller personer som personen inte kunde ha känt till med vanliga medel.

Psykologisk och medicinsk förklaring

Psykisk sjukdom:

Ur ett psykologiskt perspektiv kan beteenden som tillskrivs besatthet vara resultatet av

psykiska hälsoproblem snarare än övernaturliga orsaker. Några tillstånd som ofta är kopplade till besatthetsliknande symtom inkluderar:

Dissociativ identitetsstörning (DID) (Dissociativ identitetsstörning) (Dissociativ identitetsstörning) (Dissociativ identitetsstörning) (Dis De som lider av DID kan känna att de är besatta av olika personligheter, var och en med sin egen röst, sitt eget beteende och sina egna egenskaper.

Schizofreni:

Denna psykiska sjukdom kan orsaka hallucinationer, vanföreställningar och oberäkneligt beteende.

En person kan tro att han eller hon hör röster eller kontrolleras av en yttre kraft, vilket leder till att andra tolkar deras beteende som besatthet.

Epilepsi:

Vid vissa former av epilepsi, särskilt temporallobsepilepsi, kan individer uppleva kramper, hallucinationer eller

dissociativa tillstånd som kan likna besatthet.

Panikångest eller trauma:

Intensiv stress, trauma eller psykologiska sammanbrott kan visa sig som ett beteende som liknar besatthet,

särskilt om individen har ett kulturellt eller religiöst ramverk som stöder begreppet besatthet.

Kulturella faktorer:

Många fall av påstådd besittning kan förklaras genom linsen av kulturbundna syndrom, där människor uppvisar

symptom baserade på sina kulturella övertygelser. Om någon tror starkt på andar eller demoner kan

deras sinne tolka intensiv stress, psykologiska problem eller sjukdom som ett externt övertagande.

Exorcism och behandling

Religiösa ritualer (exorcism):

I många traditioner är exorcism utövandet av att driva ut den besatta enheten genom religiösa ritualer.

Katolsk exorcism:

Inom katolicismen är exorcism en formell ritual som utförs av en präst som är utbildad och auktoriserad av kyrkan.

Exorcisten ber, reciterar specifika riter och använder vigvatten, krucifix och andra religiösa föremål för att

driva ut demonen ur personens kropp. Tron är att prästen genom tro åkallar Guds eller helgonens kraft för

att återta kontrollen över personens kropp från demonen.

Islamisk Ruqyah:

Inom islam innebär en exorcism, som kallas ruqyah, att man reciterar verser från Koranen och böner.

Dessa verser tros skydda personen från jinn eller andra illvilliga entiteter och driva ut dem.

Shamansk healing:

I många inhemska kulturer kan en shaman eller andlig healer utföra ritualer för att driva ut anden eller entiteten. Dessa kan inkludera användningen av örter, sånger, trummande eller andliga resor för att förhandla med eller fördriva den besuttna enheten.

Psykologisk behandling:

I de fall där besittning förstås som ett psykologiskt problem kan behandlingen innefatta.

Terapi:

Kognitiv beteendeterapi (KBT), psykoterapi och traumainformerad terapi kan hjälpa individer att hantera de

grundläggande psykologiska orsakerna till sina symtom.

Medicinering:

För personer som lider av tillstånd som schizofreni, bipolär sjukdom eller dissociativ

identitetsstörning kan psykiatriska mediciner hjälpa till att hantera symtomen.

Stödsystem:

Att bygga upp ett starkt stödsystem och ta itu med eventuella underliggande trauman eller

stressfaktorer är också viktiga komponenter för att hjälpa individer att återhämta sig från vad

som kan uppfattas som besatthet.

Kulturella och sociologiska tolkningar

Kollektiv rädsla och masshysteri:

I vissa historiska sammanhang har påstådda ägodelar tolkats som manifestationer av masshysteri eller kollektiv panik,

ofta utlöst av religiös glöd, social stress eller rädsla för det okända. Dessa fall kan involvera grupper av människor

som hävdar att de är besatta eller påverkade av samma övernaturliga kraft, vilket leder till utbredd rädsla.

Kontroll och inflytande:

I vissa kulturer kan ägande tolkas som ett sätt att uttrycka känslor av maktlöshet, undertryckta känslor eller social konflikt.

Till exempel kan besittning i vissa fall tillåta någon, särskilt kvinnor i historiskt patriarkala samhällen,

att uttrycka känslor eller beteenden som annars anses oacceptabla.

Andliga övningar och positiv besatthet:

Inte alla former av besatthet anses vara negativa. I vissa kulturer är besittning av andar eller gudar eftertraktad

och ses som en helig händelse. Till exempel, i vissa afrikanska eller karibiska andliga traditioner

som vodou (voodoo) eller candomblé, ses besittning av andar under religiösa ceremonier som en positiv andlig upplevelse.

Inom andligheten så förekommer många olika typer av besatthet, som vid trance,

tillstånd där man tillåter andra kommunicera eller agera genom en person. Flera olika tekniker öppnar för

olika entiteter och okända energier att kommunicera. Det är vanligt med andar, entiteter som kommer igenom och sen inte vill lämna.

Debatt mellan trossystem

Skeptiska vs. religiösa förklaringar:

Många människor debatterar huruvida besatthet är ett verkligt fenomen eller en kulturell och psykologisk konstruktion.

Religiöst troende, särskilt de i trostraditioner som betonar andlig krigföring,

kan se besatthet som bevis på existensen av onda krafter.

Å andra sidan tolkar forskare och psykologer ofta besatthet som en manifestation av psykisk sjukdom,

extrem stress eller suggestibilitet hos sårbara individer.

Slutsats

Att förklara besatthet beror i hög grad på vilket ramverk man använder – oavsett om det är religiöst, psykologiskt eller kulturellt.

Medan vissa tror att besatthet orsakas av illvilliga andar eller demoner, hävdar andra att det kan

förklaras av psykologiska störningar, trauma, blockeringar eller kulturellt inflytande. Ritualer som exorcism eller andliga helanden

används ofta för att ta itu med det i religiösa sammanhang, medan psykologisk behandling söks i medicinska sammanhang.

Att förstå ägande kräver ofta känslighet för både de andliga och mentala hälsoaspekterna hos den drabbade personen.